adj.

ԽՐՈՒՏ, ԽՐՈՒՏՔ. գ. Աւազուտ, տղմուտ վայր, յոր լինի խրիլ. յորձանք.

Քառիբտէս, վասն խռուտ տեղեացն. զի ջուրքն ընդ ցամաքաւն ընկղմին. (Բրսղ. մրկ.։)

Ճանաչել զխրուտս (կամ զխորուտս) չուանօք խարսխացն ընկեցմանն փորձին. (Պիտ.։)

Warning, for now, these are the entries' title sharing the same character string regardless of its position, not the entries sharing the same root.

Mots dérivés

Խրուտք, տից

Voir tout